Mistä on kyse Klicka på önskad fråga för att läsa svaret


Vad är det fråga om?

Hittills har kommunerna fått genomföra sin bokföring och sin ekonomiska rapportering i flera olika former. När kommunerna har bokfört uppgifter har de tillämpat de gemensamma kontoklassifikationerna på sina egna sätt. Det existerande rapporteringssystemet har varit långsamt och innehållit många manuella moment. Därför har sammanställningen av kommunernas ekonomiska uppgifter varit färdig först flera veckor eller månader efter räkenskapsårets slut. Det har gjort att besluten fattats långsamt och utifrån gammal information både i kommuner och speciellt vid staten.

I fortsättningen ska JHS-klassificeringar ändras till standarder och de kommer att bilda en gemensam nivå som alla kommuner och samkommuner ska iaktta i sin externa rapportering. Från början av år 2021 lämnar kommunerna och landskapen den ekonomiska statistiken, dvs. boksluts- och budgetuppgifterna och den övriga ekonomiska informationen i XBRL (eXtensible Business Reporting Language) -format till kommun- och landskapsekonomins informationstjänst vid Statskontoret. Detta betyder att Statistikcentralens insamling av blankettuppgifter slutar. Sändandet av formbundna ekonomiska rapporter förutsätter att ändringar görs i kommunernas rapporteringssystem och att JHS-rekommendationer som utvecklats för rapportering tas i bruk. De är bl.a. JHS-kontoplan, JHS-kostnadsberäkning, JHS-budget och ekonomiplan, JHS-serviceklassifikation och JHS-XBRL-taxonomi.

Kommuner och samkommuner kan dock i fortsättningen skapa mer detaljerade uppföljningsnivåer för sitt eget bruk. Informationstjänsten omfattar också en rapporteringstjänst där man kan centralt söka nödvändiga uppgifter i form av rapporter.

Varför denna reform?

Det viktigaste målet är att underlätta arbetsbördan för personalen inom ekonomi- och personalförvaltningen genom att öka automatiseringen av kommunernas och landskapens ekonomiförvaltning. Resultatet av reformen av datainsamlingen är en enhetlig, aktuell och pålitlig kunskapsbas. Du får informationen snabbare som stöd för dina beslut – med mindre möda. Ledning med information blir lättare och du kan gå över till föregripande verksamhet.

Är det obligatoriskt att delta i reformen?

Ja. Kommuner, samkommuner och landskap ska bedriva automatisk rapportering av ekonomisk information till den tjänst som Statskontoret administrerar från och med början av år 2021. Aktörerna erbjuds flera olika sätt att skapa rapporter som uppfyller kraven i XBRL-taxonomin, men det enklaste sättet är att göra lösningarna på ett långsiktigt sätt och genom att utveckla den egna verksamheten.

Vad är det fråga om?

Hittills har kommunerna fått genomföra sin bokföring och sin ekonomiska rapportering i flera olika former. När kommunerna har bokfört uppgifter har de tillämpat de gemensamma kontoklassifikationerna på sina egna sätt. Det existerande rapporteringssystemet har varit långsamt och innehållit många manuella moment. Därför har sammanställningen av kommunernas ekonomiska uppgifter varit färdig först flera veckor eller månader efter räkenskapsårets slut. Det har gjort att besluten fattats långsamt och utifrån gammal information både i kommuner och speciellt vid staten.

I fortsättningen ska JHS-klassificeringar ändras till standarder och de kommer att bilda en gemensam nivå som alla kommuner och samkommuner ska iaktta i sin externa rapportering. Från början av år 2021 lämnar kommunerna och landskapen den ekonomiska statistiken, dvs. boksluts- och budgetuppgifterna och den övriga ekonomiska informationen i XBRL (eXtensible Business Reporting Language) -format till kommun- och landskapsekonomins informationstjänst vid Statskontoret. Detta betyder att Statistikcentralens insamling av blankettuppgifter slutar. Sändandet av formbundna ekonomiska rapporter förutsätter att ändringar görs i kommunernas rapporteringssystem och att JHS-rekommendationer som utvecklats för rapportering tas i bruk. De är bl.a. JHS-kontoplan, JHS-kostnadsberäkning, JHS-budget och ekonomiplan, JHS-serviceklassifikation och JHS-XBRL-taxonomi.

Kommuner och samkommuner kan dock i fortsättningen skapa mer detaljerade uppföljningsnivåer för sitt eget bruk. Informationstjänsten omfattar också en rapporteringstjänst där man kan centralt söka nödvändiga uppgifter i form av rapporter.

Hur ska reformen genomföras?

Använd Kommuninformationslotsen för att skapa en helhetsbild av de olika val och åtgärder som ingår i utvecklandet av rapporteringen. Planera den förberedelser som besluten kräver och gör upp en tidtabell för den. Organisera ett utvecklingsprojekt som ansvarar för att planera och genomföra de valda förändringarna.

Vilken nytta har jag av reformen?

De manuella och överlappande arbetsmomenten minskar, och du sparar tid och möda. Reformen gör det möjligt för dig att inrikta resurser dit där de behövs mest. Genom reformen kan du effektivisera ekonomiplaneringen, minska antalet fel och lättare göra jämförelser med andra kommuner. Du kan använda jämförelseinformationen till exempel när du bereder budgeten.

När ska reformen vara genomförd?

Automatiseringen av den finansiella rapportering måste vara slutförd senast inom år 2020 för att den första informationen i 2021 kan rapporteras i ett nytt format.

Det bör noteras att detta automationsprojektet ingår inte i Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Automatiseringen av den finansiella rapportering kommer att genomföras oberoende av Social- och hälsovårdsreformens och landskapsreformens utveckling. Men eftersom några av kommunala uppgifter kommer att överföras till landskap, är reformerna sammankopplade och i praktiken bör genomföras samtidigt. Därför ett års uppskjutningen av landskapsreformen har påverkat också på finansiella rapporteringsreformen.